Thursday, April 09, 2009
och så blev vi osynliga för ett kort ögonblick och vi gillade det
Jag låtsas att jag inte ser dig på gatan och hon och han o den där o den där och hon här låtsas att vi inte ser varann på gatan och så fortsätter det runt runt runt och till slut blir vi alla osynliga. fuck yeah. Ungefär som att inte finnas tror jag fast vad vet jag egentligen.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
4 comments:
you bro mo fo. jag blir stolt över dig, jag har inte sett dig skriva så här förr. det verkar ha hänt någon slags njutveckling. fortsett veckla ut den såhär!
Tackar o bockar och bugar.
Fråga dig varför det är så istället.
Kanske är det så att de som inte hälsar inte känner dig så väl. Så vad är det för poäng att hälsa då?
Om det enda som sker är ett evigt hälsande fram o tillbaks och inget annat så tröttnar folk till slut och det hela känns bara som ett slöseri med tid och energi.
Summan av kardemumman: Hälsa gör man med folk som man talat med, har något gemensamt med upprätthåller kontakt med osv, det räcker inte att bara vara myspacefriend, om du förstår vad jag menar...
ja men nu var det ju inte riktigt dem jag menade.
Men att bara hälsa på folk man råkat hälsa på på en fest är dte ju ingen mening med.
Whateveerrrrrrsss..
Post a Comment